IceCube

På Sydpolen, vid Amundsen-Scott-stationen, börjar snart det som ska bli den sista säsongen för att färdigställa det kubikkilometer stora neutrinoteleskopet IceCube. Med hjälp av hetvattenborrar görs två kilometer djupa hål i den klara isen där ljusdetektorer monteras för att fånga upp det svaga ljus som uppstår när neutriner reagerar med en atom. Byggandet av denna gigantiska struktur, i ett av jordens mest extrema klimat, är ett av världens största och mest komplicerade forskningprojekt. Målsättningen är att undersöka var den kosmiska strålningen kommer ifrån och vad den mörka materien i universum består av. Man använder sig av neutriner som är oladdade elementarpartiklar med mycket liten massa. De bildas när partiklar kolliderar ute i rymden och i vår atmosfär. Dessutom kan de bildas då eventuella mörkmateriapartiklar kolliderar inuti solen. Den neutrala laddningen gör att neutriner inte påverkas av magnetfältet i rymden och deras riktning pekar därför tillbaka till källan (till exempel ett svart hål). De kan passera tvärs genom planeter och andra himlakroppar utan att stoppas.

Under perioden november–februari är det sommar på Sydpolen, med temperaturer kring -30 °C. Då bemannas Amundsen-Scott-stationen av ca 150 personer och som mest är där 48 personer från IceCube-projektet samtidigt. Ett tiotal länder är involverade i projektet, däribland Sverige genom Polarforskningssekretariatet och svenska forskare främst från universiteten i Stockholm och Uppsala.

Svensk forskningsledare: Per Olof Hulth, Fysikum, Stockholms universitet.

Läs mer om projektet IceCube

Sidebar-image

Läs forskarnas bloggar från sommarens forskningsexpeditioner i Arktis, bland annat från SWERUS-C3.

Sidebar-image

I Svenska nationella polarforskningsprogram – 2014 och framåt beskrivs de forskningsprojekt som är prioriterade för stöd från Polarforskningssekretariatet.