Flyttfåglar

Fågelfaunan i Abisko har övervakats sedan 1967 av Nils Åke Andersson och vid Latnjajaure/Latnjajávri av Ulf Molau sedan 1990. Övervakningen är volontär. Dessutom sker ringmärkningen av fåglar i samarbete med Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Ringmärkning sker dels genom att fåglar fångas i slöjnät och dels genom bomärkning av ungar.

Gräsand

Gräsand (Anas platyrhynchos) tillhör familjen andfåglar. Det vetenskapliga namnet betyder brednäbbad and. Hannens fjäderdräkt är grå med grönglänsande huvud, brunt bröst och vitt stjärtparti med svarta fjädrar mitt i. Honans fjäderdräkt är brunaktig. Gemensamt för hona och hanne är den blåglänsande vingspegeln med vit bård. Den blir 50–65 cm lång.

Gräsanden finns i nästan hela Europa utom i fjällen, centrala Asien och i norra Nordamerika, arten är både stann- och flyttfågel. Den är anpassningsvillig och lever i miljöer med sött, salt och bräckt vatten som i dammar, sjöar och i skärgården. De häckar framför allt i täta grästuvor eller i snår, honan ruvar äggen i 27–28 dagar. Det det finns inga ringmärkta individer i Abisko-området.

Födan består av vattenväxter, små vattendjur, insekter, kräftdjur, knoppar och säd.

Diagram som visar gräsandens ankomst 1968–2008
Figur 1: Gräsand. Figuren visar noterade tidpunkten för gräsandens ankomst till Abisko 1968–2008. Regressionslinjen visar en svagt negativ trend vilket innebär att den anländer allt tidigare på vårvintern. Medeltemperaturen i maj 1998, då gräsanden återvände ovanligt sent, var 2,5 °C, vilket är 0,4 °C grader lägre än medeltemperaturen för 1915–2008. Tidigaste ankomstdatum för gräsanden var 15 april (1990) och senaste 26 maj (1998) vilket är en skillnad på 41 dagar.

Blåhake

Blåhake (Luscinia svecica) tillhör familjen trastfåglar. Det vetenskapliga namnet betyder Den svenska näktergalen. Fjäderdräkten är gråbrun på ovansidan och vit under. Hannen är även blå på hals och bröst med ett rostrött parti mitt i det blåa, honan har vanligtvis vitt bröst med ett svart band tvärs över, vissa honor är dock väldigt lika hannarna. Den blir 14 cm lång.

Arten häckar i Nord- och Mellaneuropa och Alaska, i Sverige finns den i fjällkedjan. De häckar i grästuvor eller snår, framför allt i fuktiga björkskogar och söker gärna föda nära vatten. Äggen ruvas av både honan och hannen under cirka 14 dagar. Blåhakarna från norra Skandinavien tros övervintra i Indien och Pakistan. I Abisko-området har 622 individer ringmärkts (t.o.m. år 2012).

Födan består av insekter, larver, puppor och maskar.

Diagram som visar blåhakens ankomst 1968–2008
Figur 2: Blåhake. Figuren visar noterade tidpunkten för blåhakens ankomst till Abisko 1968–2008. Regressionslinjen visar att blåhakens ankomsttidpunkt nästan inte har förändrats sedan mätningarna startade. Tidigaste ankomstdatum för blåhaken var 11 maj (2002) och senaste 27 maj (1971, 1994) vilket är en skillnad på 16 dagar.

Svartvit flugsnappare

Svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca) tillhör familjen flugsnappare. Det vetenskapliga namnet betyder Den undertill vita fikonätaren. Den har fått sitt namn av fjäderdräktens svarta ovansida (honan är gråbrun), vit till gråvit undersida och vita partier på vingarna. Den blir 12–13 cm lång.

Arten finns i större delen av Europa, nordvästra Afrika och västra Asien. Hannen kommer till Sverige i början i maj, honan anländer något senare. Hannarna söker intensivt efter bohål och parar sig med en hona så snart han hittat ett revir, de häckar framför allt i löv- eller blandskog. En hanne kan ibland ha en eller t.o.m. flera honor. Äggen läggs från mitten av maj till början av juni och kläcks cirka 14 dagar senare. Hannen och honan hjälps åt med uppfödningen av ungarna medan honan i bireviret till en början får klara sig på egen hand. Oftast får hon hjälp av hannen när primärkullen flugit ut. Många gånger startar emellertid hannen sin ruggning (fjäderbytet) och överlåter till honan att få ungkullen på vingar.

I augusti till september flyttar de svartvita flugsnapparna till Afrika där de övervintrar. I Abisko/Björkliden-området har 6 274 individer (t.o.m. år 2012) blivit ringmärkta. Ännu har ingen ringmärkt fågel härifrån återfunnits i sina vinterkvarter, men de svenska svartvita flugsnapparna förmodas övervintra kring ekvatorn.

Födan består av flugor, mygg, fjärilslarver och spindlar.

Diagram som visar svartvit flugsnappares ankomst 1968–2008
Figur 3: Svartvit flugsnappare. Figuren visar noterade tidpunkten för svartvita flugsnapparens ankomst till Abisko 1968–2008. Regressionslinjen visar en svagt negativ trend vilket innebär att den anländer allt tidigare på våren. Tidigaste ankomstdatum för svartvit flugsnappare var 3 maj (1998) och senaste 31 maj (1991) vilket är en skillnad på 28 dagar.

Snösparv

Snösparv (Plectrophenax nivalis) tillhör familjen fältsparvar. Det vetenskapliga artnamnet nivalis betyder snöig eller görande till snön. Släktnamnet har flera olika tolkningar. Fjäderdräkten ser olika ut på sommar och vinter. På sommaren är hannens bröst och huvud helt vita och ryggen svart medan honan är gråfläckig på hjässa, kind och bröstsida. Honans rygg är svart med bruna inslag. Under vintern liknar honan och hannen varandra med rostbrungul färg på bröstsida, kind, hjässa, nacke och skuldror. Ryggen är gulbrun med svarta streck. Den blir 15–18 cm lång.

Snösparven häckar i arktiska områden; tundra, kalfjäll med stenblock och på nordliga klippiga kuster. Boet placeras under stenar och block eller i skrevor och byggs av gräs, mossa och renhår. Äggen ruvas i 12–14 dagar av honan och ungarna matas av både honan och hannen.

Vanligtvis flyttar de i oktober–november till södra Sverige och till länder kring Nordsjön. I mars flyttar de tillbaka norrut. Snösparvar från nordöstra Grönland övervintrar i Ukraina, men var svenska nordliga snösparvar övervintrar är ännu inte känt. Hela 2 189 av Sveriges 3 348 ringmärkta snösparvar är märkta i Abisko.

Födan består framför allt av insekter men även av frön.

Diagram som visar snösparvens ankomst 1968–2008
Figur 4: Snösparv. Figuren visar noterade tidpunkten för snösparvens ankomst till Abisko 1968–2008. Regressionslinjen visar en svagt negativ trend vilket innebär att den anländer allt tidigare på våren. Tidigaste ankomstdatum för snösparven var 10 mars (1998) och senaste 26 april (1982) vilket är en skillnad på hela 47 dagar.

Stare

Stare (Sturnus vulgaris) tillhör familjen starar. Det vetenskapliga namnet betyder allmän stare. Under häckningstiden är fjäderdräkten svart och skimrar i blått, grönt och lila med ljusa fläckar på ryggen. På hösten blir hela fjäderdräkten ljust fläckig. Den blir 22 cm lång.

Staren häckar gärna i håligheter i träd eller fågelholkar men den kan också bygga bo i rösen eller vedstackar. Hannen och honan bygger boet tillsammans, men hannen har ofta flera honor samtidigt. Äggen ruvas av båda föräldrarna i 11–14 dagar.

Den bor i nästan all slags terräng. Staren kommer till Sverige i mars. Arten är vanligast söder om polcirkeln; i södra och mellersta Sverige men förekommer också ganska vanlig längs hela Norrlandskusten. Den är vanlig i Europa och i mellersta Asien. Staren kan vara både en stann- och flyttfågel beroende på det geografiska läget. Dess benägenhet att flytta ökar från väst till öst och norr. I Abisko-området har 213 individer ringmärkts, och det är nästan enbart boungar som märkts.

Staren är allätare, födan består av insekter, larver, maskar, sniglar och en del bär, frukter och frön.

Diagram som visar starens ankomst 1968–2008
Figur 5: Stare. Figuren visar noterade tidpunkten för starens ankomst till Abisko 1968–2008. Regressionslinjen visar en positiv trend vilket innebär att den anländer allt senare på våren. Tidigaste ankomstdatum för staren var 20 mars (1970) och senaste 21 april (1983) vilket är en skillnad på 28 dagar.

Sidan uppdaterades: 10 april 2017