Fältarbete i Arktis om klimatets påverkan på växter och djur

Fredrik Dalerum, docent vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, leder en forskargrupp som deltog på sommarens expedition med isbrytaren Oden till Ryderglaciären i nordvästra Grönland. Gruppen består förutom av Fredrik också av Karin Norén och Johannes Måsviken, lektor respektive forskarstuderande vid samma institution. I ett forskningsprojekt studerar de hur arktiska arter och ekosystem påverkas av klimatförändringar.

– Den globala uppvärmningen leder till förändringar på den ekologiska miljön. Alla dessa förändringar behöver inte nödvändigtvis vara ogynnsamma, men det är viktigt att förstå dem, och om möjligt också förutsäga dem, för att bättre kunna förbereda våra samhällen för framtiden. Klimatförändringarna sker snabbare nära polerna och konsekvenserna av ett varmare klimat blir därför mest tydliga där. Dessutom representerar landområden i högarktis en av få miljöer på jorden där direkt mänsklig inblandning har varit minimal efter industrialiseringen och många arktiska kulturer lever nära det lokala växt- och djurlivet. Därför är det viktigt att studera de potentiella effekterna av klimatförändringar i högarktiska områden, säger Fredrik Dalerum.

Halvöar representerar oberoende fragment

För att samla flygande insekter användes tält som fällor, så kallade Malaisefällor, uppkallade efter den svenska entomologen René Malaise.
För att samla flygande insekter användes tält som fällor, så kallade Malaisefällor, uppkallade efter den svenska entomologen René Malaise. Foto: Fredrik Dalerum.

Klimatförändringarna kommer sannolikt att leda till att utbredningen av arktiska arter bli mer fragmenterade, på grund av att södra delar av Arktis troligen kommer att invaderas av arter från boreala områden. Landområdena i norra Grönland är särskilt intressanta för att studera sådan fragmentering, eftersom de består av halvöar isolerade av djupa fjordar och tjocka glaciärer. Därför representerar varje halvö mer eller mindre oberoende fragment av detta större högarktiska ekosystem. Huvudsyftet med forskarnas projekt är att studera de ekologiska konsekvenserna av sådan fragmentering, och försöka förutsäga hur arktiska arter, och de ekosystem de ingår i, kommer att reagera på klimatförändringar.

Forskarna etablerade fältläger på två halvöar i norra Grönland, Warming Land och Wulff Land, under en vecka vardera, samt besökte tre andra halvöar under kortare dagsbesök.

– Även om det är kritiskt viktigt för hur ekologiska system fungerar, försummas ofta interaktioner mellan arter i biologisk mångfaldsforskning. En uppenbar typ av interaktion, som är vanlig i alla ekosystem på vår planet, är att organismer tenderar att äta varandra. Förutom att studera de ekologiska konsekvenserna av fragmentering i ett högarktiskt ekosystem, kvantifierar vi också hur fragmenteringen påverkar hur växtätare och rovdjur livnär sig på växter respektive djur. Genom att besöka flera halvöar vill vi också undersöka ifall mönstren i dessa interaktioner skiljer sig åt.

Johannes Måsviken skriver in data efter en dag med fältarbete på Wulff Land. Data dokumenterades kontinuerligt när forskarna återvände till baslägret
Johannes Måsviken skriver in data efter en dag med fältarbete på Wulff Land. Data dokumenterades kontinuerligt när forskarna återvände till baslägret. Foto: Fredrik Dalerum.

– Nu börjar den tidskrävande uppgiften att kvantifiera vad de olika spindlarna, fåglarna och däggdjuren ätit. Våra tidigare observationer från en expedition till området 2015, såväl som våra observationer från denna sommar, antyder att det kan ha varit skillnader mellan halvöarna. Än är det dock för tidigt att kunna vara mer specifik gällande vilka skillnaderna är, avslutar Fredrik Dalerum.

Fredrik Dalerum om möjligheten att delta på forskningsexpeditioner

”Att få logistisk tillgång till avlägsna landområden som de i norra Grönland är ett privilegium både ur en vetenskaplig och en personlig synvinkel. Vetenskapligt betyder det att vi kan studera avlägsna områden som har haft minimal störning från människor, och på ett personligt plan är det väldigt utvecklande att få delta på en expedition. Polarexpeditionen till Ryderglaciären var ett bevis på hur exceptionellt väl människor kan arbeta tillsammans, om de har ett gemensamt intresse och mål, och vilka extraordinära prestationer de kan uppnå när de gör det.”

 

Det tillfälliga labbutrymmet för projektet på isbrytaren Oden, där det gjorde en första sortering och märkning av de insamlade proverna.
Det tillfälliga labbutrymmet för projektet på isbrytaren Oden, där det gjorde en första sortering och märkning av de insamlade proverna. Foto: Fredrik Dalerum.
Platser på norra Grönland som besöktes under expeditionen, inklusive de två platser där nattläger etablerades. Alla platser var tillgängliga med hjälp av helikopter från Oden.
Platser på norra Grönland som besöktes under expeditionen, inklusive de två platser där nattläger etablerades. Alla platser var tillgängliga med hjälp av helikopter från Oden.

Sidan uppdaterades: 28 november 2019