Forskare inom olika discipliner ser fram emot samarbeten

Mångvetenskap är att vänta när forskare från skilda discipliner samarbetar såväl inom som mellan grupper i forskningsprogrammet Access Abisko.

”Vi vill förstå riskerna med kvicksilver i alpina jordar”

En av forskarna som deltar i Access Abisko är Sofi Jonsson, biträdande lektor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms Universitet. Hennes forskning handlar om att förstå vad som händer med det kvicksilver som finns lagrat i alpina miljöer tinar, eller när nya arter, i detta fall maskar, koloniserar jorden.

Sofi Jonsson, Stockholms universitet. Foto: Justiina Dahl.
Sofi Jonsson, Stockholms universitet. Foto: Justiina Dahl.

– För dessa processer vill vi förstå vilken risk kvicksilvret utgör för människors och djurs hälsa. Det finns idag bristfällig kunskap om vad som kan hända med detta kvicksilver när marken tinar. Tidigare forskning har visat att mer kvicksilver tar sig till sjöar och vattendrag under varmare perioder. Däremot är det oklart hur mycket av detta kvicksilver som tas upp av organismer. Det har också visats att de vattensamlingar som bildas då marken ”kollapsar” på grund av upptiningen leder till ökad bildning av metylkvicksilver, en kemisk form av kvicksilver som utgör en större risk för människa och miljö än den huvudsakliga form av kvicksilver som lagras i alpina jordar.

Att få komma till Abisko och bedriva forskning ser Sofi Jonsson som en fantastisk möjlighet och hon ser fram emot att undersöka processerna där tillsammans med sin forskargrupp.

– Det är en miljö där vi redan idag ser effekterna av mänskliga bosättningar och ett varmare klimat, med introduktion av nya arter och tinande permafrost. Det är förstås också roligt att få chansen att arbeta i en så pass vacker miljö.

“Jag ser fram emot inspirerande dialoger”

Marco Eimermann, forskarassistent vid geografiska institutionen, Umeå universitet, leder en av forskargrupperna i Access Abisko. I projektet ska forskarna undersöka hur soft-mobility, det vill säga icke-motoriserad transport som promenader, cykling och längdskidåkning, bidrar till bättre sociala möten och integration av människor med olika bakgrunder.

Marco Eimermann, Umeå universitet.
Marco Eimermann, Umeå universitet. Foto: Justiina Dahl.

– Mer konkret kommer vi att titta på bakgrunden och genomförandet av ett vintersportevenemang, flödena av lokala och externa deltagare, arrangörer och åskådare i samband med evenemanget och vilka sociala synergier eller spänningar som kan uppstå, säger Marco Eimermann.

Han ser projektet som en fantastisk möjlighet att få komma till Abisko naturvetenskapliga station och forska tillsammans med kolleger som också intresserar sig för hur kombinationen av glesbygd, turism, livsstilsmigration och naturbaserad integration kan underlätta positiva sociala möten.

– Jag tror och hoppas att projektet kan skapa en bra bas för framtida studier i avlägsna och glest befolkade områden, och att vi i vårt team kan bidra till hållbarhetsstudier i Arktis ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Det känns spännande att få arbeta tillsammans med samhällsvetare som har en bakgrund inom arkitektur och fysioterapi samt kunna samarbeta med naturvetare i de andra forskargrupperna.

“Jag har alltid känt mig hemma i norr”

Den tredje forskargruppen kommer att undersöka hur naturens icke-materialistiska värden påverkar människors välbefinnande i Abisko, och vilken betydelse dessa värden har för politiska beslut gällande globala förändringar.

Friederike Gehrmann, Umeå universitet. Foto: Justiina Dahl.
Friederike Gehrmann, Umeå universitet. Foto: Justiina Dahl.

– Jag har alltid känt mig hemma i norr och i naturen, så det är ett privilegium att komma och bo och arbeta i Abisko, säger Friederike Gehrmann, postdoktorand vid Umeå universitet.

Hennes forskargrupp består av människor från olika discipliner och länder och detta har redan utmanat dem att ändra sina perspektiv.

– Jag ser fram emot att vidga mitt perspektiv utöver den naturvetenskapliga forskning som är så bekant för mig och titta på naturens roll från en mer mänsklig, intuitiv vinkel. Jag hoppas att människorna snarare än att göra forskning själv och mäta saker, som jag gör inom växtbiologi, lär mig vad naturen betyder för dem.

Sidan uppdaterades: 30 september 2019