Frågor och svar om Polarforskningsprocessen

Vad är Polarforskningsprocessen?

Polarforskningsprocessen (PFP) är en regelbundet återkommande process inom Polarforskningssekretariatets stöd på programnivå. Syftet med stödet på programnivå är att sekretariatet ska kunna planera och erbjuda deltagande i större och mer komplexa fältoperationer, baserat på behoven hos det svenska forskarsamhället.

PFP innebär att fältoperationer binds till storskaliga teman som arbetas fram av forskare tillsammans och i samverkan med Polarforskningssekretariatet.

Vilket stöd kan jag söka av Polarforskningssekretariatet inom PFP?

Polarforskningssekretariatet ger inte ekonomiska bidrag, däremot erbjuds andra typer av stöd. Inom ramen för det tema som beslutats inom PFP erbjuder sekretariatet tillgång till infrastruktur för polarforskning genom isbrytaren Oden, Abisko naturvetenskapliga station samt forskningsstationerna Wasa och Svea i Antarktis. Utöver detta går det att få operativt stöd i form av bland annat transporter, personal, utrustning, mat, säkerhetsutbildning och kommunikation i fält.

Isbrytaren Oden – för fartygsbaserad polarforskning är Oden den viktigaste plattformen. Det är en mycket kapabel isbrytare som varit till Nordpolen vid ett flertal tillfällen. All grundläggande infrastruktur tillhandahålls och hanteras av besättning och Polarforskningssekretariatets personal, såsom vinschar, kranar med mera. Viss provtagningsutrustning tillhandahålls också, exempelvis CTD och vissa sensorer. Specifika mätinstrument samt forskningsutrustning står forskningsprojekten för i nära samverkan med Polarforskningssekretariatet. För att få tillgång till Oden ska ditt projekt passa in på det aktuella temat och den geografiska plats Oden är planerad att åka till.

Abisko naturvetenskapliga station – en lättillgänglig station där forskare kan arbeta i en subarktisk miljö med varierad natur, såväl topografiskt och geologiskt som klimatmässigt. I Abisko görs det kontinuerliga klimatmätningar som forskare kan ta del av. Det finns även ett antal forskarstugor i närområdet.

Wasa och Svea – forskningsstationer i Dronning Maud Land i Antarktis. På Wasa finns det bland annat skotrar och arkar som kan användas vid fältarbete.

Hur hänger PFP ihop med tidtabellen för Oden?

För IB Oden gäller långa planeringshorisonter. Därför är både preliminära och beslutade expeditioner planerade för flera år framåt. Det är tänkt att de teman som bestäms inom PFP ska utgöra den huvudsakliga planeringen för tidtabell Oden. Däremot kan det i den planerade tidtabellen för Oden även ingå expeditioner utanför PFP, exempelvis de som genomförs i form av tjänsteexport där ett annat land leder expeditionen.

Behöver mitt projekt ingå i ett tema för att jag ska ha möjlighet att åka med Oden?

Nej, det finns fortfarande möjlighet att åka med Oden via projektansökningar. Däremot är det sannolikt större chans att komma med ifall ens forskningsprojekt ingår i ett tema. Temat avgör även vilken geografisk plats Oden åker till under en expedition.

Finns det någon tidtabell för forskningsstationen Wasa i Antarktis?

Nej, men det finns en tentativ planering baserad på inkomna projektansökningar.

Vem kan söka?

Forskare och doktorander som är knutna till svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut samt myndigheter med forskningsuppdrag kan söka stöd för projekt som främjar svensk polarforskning.

Vad menas med tema i polarforskningsprocessen?

Ett tema beskriver den övergripande inriktningen för de forskningsprojekt som ingår i det aktuella temat. Flera fältoperationer binds till ett tema som arbetas fram av forskare tillsammans med Polarforskningssekretariatet. Avsikten är att locka till samarbete över disciplingränser och att forskningen ska utmynna i en syntesrapport med tydlig samhällsnytta.

Hur bestäms ett tema?

Först hålls en öppen utlysning där forskare ombeds komma in med förslag på teman. Dessa vidareutvecklas tillsammans med andra forskare under en eller flera workshoppar. Slutligen rankas temaförslagen av en expertgrupp som är utsedd av Polarforskningssekretariatet. Nomineringar till expertgruppen görs av både Polarforskningssekretariatet och forskningsfinansiärer. Expertgruppen kan bestå av både nationella och internationella forskare samt av sekretariatets personal som har möjlighet att bedöma genomförbarheten inom ramen för tillgänglig infrastruktur.

Vad menas med fältgående respektive icke-fältgående forskning?

Fältgående polarforskning innebär att forskaren är ute i fält och tar prover, genomför mätningar eller gör observationer. För fältarbete kan Polarforskningssekretariatet stötta med infrastruktur, transporter, personal och utrustning. Vi erbjuder även olika kurser för forskare som ska ut i fält.

Icke-fältgående forskning utförs i labb eller vid datorn, då handlar vårt stöd mer om att sprida forskningen samt ge tillgång till vårt nätverk, såväl nationellt som internationellt.

Kan jag söka stöd utanför PFP?

Ja du kan söka stöd för ett forskningsprojekt som inte ingår i ett tema i polarforskningsprocessen. Läs mer om stöd på projektnivå samt stöd i mindre omfattning (SIMO). Du kan även ansöka om att forska vid Abisko naturvetenskapliga station. Access Abisko är en särskild satsning där forskare kan komma till Abisko för att forska inom ett tema under en treårsperiod, syftet är att främja samarbeten mellan forskargrupper.

Hur säkerställs att vikten på ”research to policy inte gör att den nyfikenhetsdrivna forskningen går förlorad? 

Ett viktigt resultat av PFP är att den ska leda till vetenskapliga artiklar. Syntesrapporten ger ett vetenskapligt underlag till beslutsfattare, vilket kan inkludera uppslag till vidare forskning. 

Hur lång är tidsaspekten mellan steg 1 (temaförslag) och 5 och 6 (fältgående och icke-fältgående forskning)?  

Det handlar om år mellan dessa steg. Hur många år beror på var i prioriteringsordningen (steg 2) som ett tema hamnar. Den första expeditionen under polarforskningsprocessen avses att hållas 2022, det vill säga två år efter utlysning om temaförslag.  

Vad är skillnaden på steg 5 (expedition fältgående forskning) och steg 6 (icke-fältgående forskning)? 

I steg 5 ingår forskning som behöver vår infrastruktur för att genomföras. I steg 6 ingår forskning som önskar samarbete inom temat men inte är i direkt behov av vara i fält under ledning av Polarforskningssekretariatet. 

Hur säkerställs att forskningsprojekt väljs utifrån excellens? 

Excellens för varje forskningsprojekt kommer att säkerställas i och med att antagna projekt har erhållit medel genom forskningsfinansiärer som använder peer-review vid urval. Temaförslagen beslutas av Polarforskningssekretariatet baserat på bedömning av expertgrupper i vilka deltagarna under 2020 nominerats av VR, Formas och Rymdstyrelsen. 

Hur säkerställer sekretariatet att det inte förekommer jäv i expertgrupperna som rankar teman?

Vi tillämpar jävsregler som ligger i linje med de regler som forskningsfinansiärer tillämpar vid bedömningsprocesser. Vi har exempelvis tittat på hur Formas (bedömningsprocess) och SSF (jävsregler) arbetar.

Erbjuder sekretariatet kommunikationsstöd till utvalda forskningstema?

Sekretariatet har två kommunikatörer som hjälper till med outreach i våra kanaler, främst sociala medier, nyhetsbrev samt webb (polar.se). Vi samarbetar gärna med kommunikatörer vid andra lärosäten och institut för att sprida nyheter. Ibland skriver vi pressmeddelanden, det avser ofta nyheter om expeditioner. Enklare video- och bildredigering är också något vi kan bistå med ifall materialet kan användas i våra kanaler. Vi erbjuder inte fotografering eller filmning under en expedition, vi har heller ingen kamera, videoutrustning eller drönare för utlåning.

När det gäller syntesrapporten så stöttar vi med redaktör, bistår med underlag, finansierar huvudförfattare samt arrangerar de aktiviteter som är nödvändiga för skrivprocessen.

Fler frågor?

Har du en fråga som inte besvaras här? Skicka din fråga till office@polar.se

Tillbaka till temautlysning inom Polarforskningsprocessen

 

Sidan uppdaterades: 26 juni 2020