‒ En grundtanke med ARTofMELT är att vi inte skall vara på en särskild geografisk plats. Med hjälp av avancerade väderprognoser kommer vi kunna se var vi behöver vara med fem till sju dagars förvarning och då flyttar vi oss dit. Däremellan ligger vi stilla och väntar. Då är det möjligt att arbeta på isen, men bara med utrustning som kan tas ombord på en dag, säger Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet som leder expeditionen tillsammans med Paul Zieger, universitetslektor i experimentell atmosfärvetenskap vid Stockholms universitet.

Parallella mätningar ska fånga olika processer

När Oden befinner sig i ett område med varm luft kommer många olika observationer att göras samtidigt i en så kallad kolumn ‒ från den översta delen av havet, upp genom isen och genom hela atmosfären.

Den lägsta atmosfären kommer studeras med hjälp av en fjättrad ballong, drönare och instrument som hängs under en helikopter men också med olika typer av så kallad fjärranalys: radar, laser och mikrovågor.

‒ Helikopter och drönare använder vi för att kunna se vad atmosfären ”har för sig” över en större yta. Samtidigt kommer en mini-ubåt användas för att underifrån studera hur atmosfären i sin tur påverkar isen , säger Michael Tjernström.

Mycket datainsamling sker också kontinuerligt ombord på Oden.

‒ Vi studerar bland annat kontinuerligt gaser och partiklar samt energiutbytet vid ytan. Det är en särskild utmaning att inte kontaminera våra egna observationer med utsläpp som kommer från Oden och därför kommer vi se till att Oden alltid är vänd in mot vinden, säger Paul Zieger.

Observationerna kompletteras också med schemalagda aktiviteter, till exempel väderballonger som släpps upp var sjätte timma och liknande instrument som sänks ner i havet. Resultaten från väderballongerna skickas också in till vädertjänster över hela jorden. Det gör att forskarna samtidigt förbättrar de väderprognoser som expeditionen förlitar sig på.

Vilka förväntningar har ni på expeditionen?

‒ Observationskampanjer som fokuserar på atmosfären är relativt ovanliga i Arktis och eftersom atmosfären är nyckfull, varierar från år till år och förändras snabbt, behövs det extra mycket observationer. Som alltid vid fältgående forskning måste man förvänta sig det oväntade, så spontant förväntar vi oss överraskningar, säger Michael Tjernström och fortsätter. 

‒ Vi vet att smältsäsongen kommer att inledas när vi är där och det är också ganska säkert att vi kommer att få uppleva åtminstone några episoder med varmluftinflöden. I övrigt måste vi vara flexibla och anpassa oss till det som sker i klimatsystemet och hela tiden optimera vår planering så vi fångar så mycket som möjligt av det vi vill observera, säger Michael Tjernström.

Kan du säga något om förberedelserna?

‒ Alla forskare som ska med filar på sina instrument eller mätmetoder. Det har varit mycket logistikplanering. Allt behöver hamna på rätt plats ombord och kunna fungera utan att förstöra för någon annan. Det handlar också om prioriteringar och hur de görs så att alla får ut så mycket som möjligt av expeditionen. Vissa observationer kan inte göras om andra prioriteras och det handlar att förbereda beslutsprocesserna så de prioriteringar som måste göras både blir optimala men också transparenta. Vi har till exempel redan haft en ”väderprognosövning” baserat på prognoser för maj 2022, för att se vilken information vi kan få, vad mer vi behöver, och framför allt hur vi kan ‒ eller bör ‒ tänka.