Nederbörden ökar

Regn, snö och hagel är tre former av nederbörd, men även dimma, dagg och dimfrost räknas som nederbörd eftersom de tillför vatten till marken.

Det finns tre olika processer som leder till nederbörd:

  • Orografisk nederbörd beror på att moln eller fuktig luft kyls av då den tvingas att stiga för att terrängen kräver det, till exempel som när moln kommer in västerifrån över den skandinaviska bergskedjan.
  • Konvektiv nederbörd sker då solen intensivt värmer upp marken och luften ovanför marken, den varma luften stiger uppåt och för med sig vattenånga. Ju högre luften stiger ju mer kyls den av och till slut kondenserar ångan och bildar regnmoln om avkylningen är tillräckligt stor. Konvektiv nederbörd sker till exempel dagligen i tropikerna över regnskogen eller en riktigt varm sommardag i Sverige.
  • Frontnederbörd bildas då två luftmassor med olika temperaturer möts. Den varma och därmed lätta luften tvingas att stiga över den kalla och tunga. Den varma luftmassan kyls och vattenångan i luften kondenserar och bildar moln. Frontnederbörd sker till exempel när en varm och fuktig luftmassa från tropikerna möter kall polarluft.

Nederbörd i Abisko

Nederbördsmängden i Abisko är låg jämfört med många delar av Sverige. Det beror på att Abisko ligger i regnskugga av Skanderna i väst. Abisko är snötäckt större delen av året, men snödjupet är svårt att mäta eftersom snön är ojämnt fördelad beroende av om den blåser bort eller samlas, beroende på topografin och vegetationen.

Varför och hur mäts nederbörd?

Nederbörd är ett mått som används för att mäta väder och klimat. På lång sikt mäts nederbörd för att göra det möjligt att jämföra års-, säsongs- och månadsvärden. Nederbörd kan användas som indikator för förändringar av klimatet. Mätserierna måste vara långa dels för att man måste ta hänsyn till naturliga variationer och dels för att förändringen sker långsamt. Nederbördsmängden används även för att beräkna grundvattenflöden och flöden i vattendrag.

Nederbördsmängden mäts genom uppsamling i en särskild nederbördsmätare med vindskärm med en uppsamlingsyta på 2 dm2. Mängden anges i millimeter. 1 mm uppmätt nederbörd motsvarar 1 liter/m2 på marken. Nederbörd mäts alltid i vätskeform. Hagel och snö måste därför smältas innan mätningen sker.

Nederbördsmätaren är placerad på 1,5 m höjd och med samma avstånd till andra föremål, som träd och hus i omgivningen, och om det är möjligt på en vindskyddad plats. Nederbördsmängden inom ett område kan variera eftersom vindstyrka och –riktning kan skifta på korta avstånd.

Dygnsnederbörd betyder nederbörd som fallit från klockan 07.00 och 24 timmar framåt till klockan 07.00 följande dag (svensk normaltid). Månadsnederbörden fås genom att lägga samman dygnsnederbörden från hela månaden.

Nederbördsmätare
Nederbördsmätare. Mätningen sker manuellt varje dag kl 07.00 och 19.00 (kl 08.00 och 20.00 sommartid) under åren 1913–1983. Sedan 1984 sker också automatiserade mätningar vid Abisko naturvetenskapliga station, 1984–1995 skedde mätningar varje timme, och sedan 1995 sker mätningar var tionde minut. Foto: Ola Eriksson

Mätserier

Diagram som visar den totala nederbörden per år 1913–2012
Figur 1: Diagrammet visar den totala nederbörden (mm) per år för 1913–2012. Några år, 1921, 1932, 1981, 1983, 1989, 1993 och 2004 har haft en årsnederbörd över 400mm medan andra som 1950, 1974 1976 och 1994 hade årsnederbörder kring 200mm. Medelnederbörden för 1961–1990 ligger på 301.2mm. Den linjära regressionen visar en stigande trend för nederbörd (röd linje). Det glidande medelvärdet visar medelvärdet av de 10 närmaste värdena (grå linje). Under 1900-talets början och fram till 60-talet var nederbörden relatitvt stabil. Under 60- och 70-talet sjönk nederbördsmängden, sedan 80-talets början har den ökat.
Diagram som visar skillnad mellan medelnederbörd 1961–1990 och årsnederbörd per år
Figur 2: Differensen mellan medelnederbörden för 1961-1990 och årsnederbörden per år visas i diagrammet. Negativa tal (röda staplar) innebär att nederbördssumman är lägre än medelnederbörden för 1961-1990 och positiva tal (gröna staplar) är år med högre nederbördssummor. Först var nederbördsmängden relativt stabil men sedan 80-talet har den ökat.

Sidan uppdaterades: 10 april 2017